Three is a unmagic number

Publicerad 16.04.2018 kl. 10:34

Alla goda ting är tre, förutom när tre flickor leker tillsammans för det slutar i en inre maktkamp och utfrysning. I detta inlägg kommer jag diskutera den inre maktkampen mellan tre flickor i Carin och Stina Wirséns bilderbok Leka tre (2005). I anslutning till diskussionen kommer jag anknyta till sekundärlitteratur som är relevant ämnet ifråga.

I bilderbokens tre kapitel skildras olika stunder mellan tre flickor, Lina, Stina och Sara. Lekstunden är däremot inte harmonisk utan en inre maktkamp mellan karaktärerna tar form, vilket resulterar i att varje lek blir en flicka utfryst av de två andra. Utfrysningen är godtycklig och baseras på sådana saker som den drabbade inte kan påverka. Exempelvis blir Sara utfryst när Lina och Stina ritar eftersom man får bara vara med om ens namn rimmar med Lina och Stina, vilket Sara inte gör.

 

Mia Österlund skriver att flickdynamik är ett tema i Leka tre (2005) och lyfter fram att Carin och Stina Wirsén utgår från påståendet att det är problematiskt för flickor att leka tre och att de hellre leker i så kallade ‘’väninnedyader’’ (Österlund,2008). Trots att maktkampen är kärnan i Leka tre (2005) kan fråga sig varför dessa tre barn inte kan leka alla tre tillsammans? Det är inte något som en av flickorna gör eller säger som gör att hon inte får vara med, utan utfrysningen är som sagt godtycklig. Den rör sig i gränslandet mellan godtycklig utfrysning och ren mobbning. Miljön i bilderboken är knapp, det är enbart flickornas lek och dialog som illustreras. Österlund (2005) skriver att den reducerade miljöbeskrivningen beror på att Stina Wirsén arbetat med negativt bildutrymme, vilket belyser och koncentrerar maktkampen mellan de tre flickorna.

 

En illustration som väcker ens uppmärksamhet är den första i Leka tre (2005). På bilden står bokens titel och under den syns två dockor, som liknar barbiedockan, och de sitter bland en hatt, klänning, stövel och en typ av kopp. Två saker är anmärkningsvärda på bilden, för det första är den ena dockans huvud bortrivet och ligger bredvid dockan på golvet medan den andra dockan har sitt huvud kvar. En möjlig tolkning kan vara att flickorna har lekt med dockorna men att det uppstått ett bråk som resulterat i att en av flickorna rivit huvudet av en av flickornas dockor. Denna tolkning ansluter sig till den inre maktkampen som sker i själva handlingen. Det andra anmärkningsvärda i bilden är att det är mycket rosa i den. Hatten, klänningen, stöveln och en av dockornas läppar är rosa medan koppen är grön. En möjlighet är att koppla detta med begreppet gurlesk, närmare bestämt tanken om att den ‘’ställer sexistiska heteronormativa föreställningar på ända, låter stereotyperna knaka i fogarna och komplicerar på så sätt innebörden av feminitet och flickskap’’ (Österholm,2012:101). Bilden på dockorna varav en utan huvud kan därmed tolkas som att det framställs så stereotypiskt att läsaren förhoppningsvis problematiserar t.ex. dockor som flickleksaker och färgen rosa.

Källor:

Österholm, Maria Margareta (2012). Ett flicklaboratorium i valda bitar. Skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Rosenlarv förlag.

Österlund, Mia: ”Se så söt du blir i den där! Maktförhandling ur genusperspektiv i Carin och Stina Wirséns bilderböcker” Barnboken 2008/2, 4-17. 

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver:

En diskussion om barnlitteratur i anslutning till kursen Värden och värderingar i bilderboken, Åbo Akademi.

Kollektivet består av Julia, August och Lina.

Det här är bara ett skolprojket, don't come back.

Senaste kommentarer